GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Dialog om satsningen på psykisk hälsa

Den 9 mars gjorde SKL studiebesök hos Stöd- och beroendeteamet i Partille. Samma dag arrangerades också ett dialogseminarium där SKL, tolv GR-kommuner och regionala aktörer deltog.

Studiebesök i Partille

Studiebesök i Partille

Dagen inleddes med ett studiebesök i Partille där förvaltningschef Margaretha Antonsson tog emot tillsammans med Veronica Strömsten, avdelningschef.

Fokus för besöket var Partilles arbete med vård och stödsamordning i SOB teamet (Stöd- och beroendeteamet). Johanna Koroll (enhetschef, Social och arbetsförvaltning) Camilla Johansson (enhetschef, Vård och omsorgsförvaltningen) och Andreas Engelbertsen (samordnare/metodutvecklare SOB teamet) berättade om den resa kommunen har gjort för att åstadkomma samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk/beroende.

Arbetet bygger på resursgruppsarbete (R-ACT) där insatserna stödjer brukaren i sin återhämtning. Vård och stödsamordningen drivs av socialtjänsten men ett gott samarbete finns med hälso- och sjukvården kring enskilda brukare. Utvecklingen av vård och stödsamordning som har pågått under flera år i kommunen har även tidvis bjudit på interna utmaningar mellan olika förvaltningar och verksamhetsområden. Men den beslutsamhet som funnits hos ledningen och genomsyrat verksamheten har utgjort en av flera framgångsfaktorer.

Dialogseminarium på GR

Under eftermiddagen hälsade Yvonne Witzöe och Elisabeth Beijer från GR välkommen till ett dialogseminarium. Med vid mötet var representanter från tolv av GR:s medlemskommuner, SKL och regionala aktörer som Länsstyrelsen, VästKom, Skaraborgs kommunalförbund och vårdsamverkan i Göteborgsområdet.

Bakgrunden till mötet var frågor från socialchefsnätverket på GR om satsningen på psykisk hälsa. Eftermiddagen var ett tillfälle för information och dialog för att komma vidare i arbetet.


SKL: Uppdrag psykisk hälsa

Mikael Malm, SKL och Zophia Mellgren, Uppdrag psykisk hälsa, SKL gav en rapport om det nationella perspektivet på satsningen.


Bakgrund

Det finns stora utmaningar för den sociala välfärdens utifrån den demografiska utvecklingen i förhållande till tillgång på arbetskraft och glappet blir allt större. Det är nödvändigt att vi hittar nya arbetssätt och blir bättre på samverkan och samordning. Fortsatt präglas våra organisationsstrukturer av många stuprör.

"Den sömlösa vården är en önskvärd utveckling"
Mikael Malm, SKL

Utvecklingen har gått från en institutionsbaserad vård till samhällsbaserad öppenvård. På 70-talet var Sverige det land som hade flest antal vårdplatser. I takt med att de öppna vårdformerna ökat så har också behovet av samverkan ökat och kraven på överenskommelser mellan huvudmännen. Problem med stuprör finns inte bara mellan organisationerna utan även internt.

En omställning pågår till den nära vården – ”från akutsjukhus till nära vård”.

– Den sömlösa vården är en önskvärd utveckling, sa Mikael Malm och gav exempel på arbetssätt som kan understödja denna utveckling:

  • Mobila team
  • Integrerade arbetssätt
  • Psykiatrisk vård i hemmet
  • Proaktiv öppenvård
  • Bedömning av specialistsjuksköterska i hemmet
  • Digitala hjälpmedel
  • Läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg

Mikael Malm och Zophia Mellgren

Utvecklingen mot nära vård innebär en förskjutning mot ett allt större ansvar för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården samt för primärvård och specialiserad öppenvård.

Andra viktiga aktörer är exempelvis ungdomsmottagningar, företagshälsovård och elevhälsa.

Civilsamhället kan komma att spela en allt större roll framöver.

Den tidigare PRIO-satsningen pågick 2012-2015 utifrån två prioriterade målgrupper. Satsningen från år 2017 har en bredare inriktning och för 2018 är budgeten i överenskommelsen psykisk hälsa större än tidigare.


Överenskommelsen år 2018

Identifierade utvecklingsområden är barn, unga och vuxna, en särskild satsning på brukarinflytande samt asylsökande och nyanlända. Områden är primärvård och första linjen, specialistpsykiatrin och beroendevården, den kommunala hälso- och sjukvården samt strukturer för kunskapsstyrning och kunskapsutveckling. Det finns också skrivningar om kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst där målgrupper som särskilt behöver uppmärksammas är unga med LSS-insatser, somatiska tillstånd, komplex problematik och personer med allvarlig psykisk ohälsa.

"Det borde kunna komma någonting gott ur de här pengarna där vi har ett gemensamt intresse"
Zophia Mellgren, Uppdrag Psykisk hälsa, SKL

Stimulansmedlen i årets överenskommelse är 1 414 miljoner kronor varav kommunerna får 350 miljoner kronor. Medlen för kommunerna ska gå till utveckling samt fortsatt arbete utifrån analys och handlingsplaner. Det sker en stor satsning på primärvården.

– Det borde kunna komma någonting gott ur de här pengarna där vi har ett gemensamt intresse, sa Zophia Mellgren.

Villkoren för att få behålla pengarna är att senast den 31 oktober inkomma med redogörelse för analys, målsättning och handlingsplan samt hur resurserna använts.

Det har också kommit statsbidrag via Socialstyrelsen för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården med 360 miljoner kronor. Dessutom 100 miljoner för insatser kring barn och unga med psykisk ohälsa. Dessa medel ska kommunerna rekvirera.

uppdrag psykisk hälsa

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende är prioriterade frågor för SKL. SKL ska verka för förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning. SKL har i uppdrag att i år arbeta fram en handlingsplan för målgruppen 13–29 år.

Det finns en större tillgång till kunskaps- och evidensbaserade metoder och det finns nationella riktlinjer. Synsättet på missbruk/beroende har förändrats till att idag betraktas utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Missbruk/beroende finns också med i de diagnossystem som används inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har bestämt att huvudmännen har ett gemensamt ansvar för vård och behandling vid missbruk och beroende. Det har nyligen skett vissa förändringar i lagstiftningen när det gäller spelmissbruk och spelberoende.

Statens institutionsstyrelse (SIS) beskriver en allvarligare, mer komplex problematik och en högre grad av samsjuklighet hos de ungdomar som vårdas där nu mot tidigare.


Regionala resurscentrum för psykisk hälsa (RCPH)

Ett resurscentrum är en samordnad stödfunktion inom en sjukvårdsregion. GR-området tillhör Västra sjukvårdsregionenen. Avsikten är att stödja samordning och se till att det finns efterfrågad kompetens. Tanken är att bygga på det som redan pågår, utifrån befintliga resurser och strukturer. Målet är bättre förutsättningar för en jämlik vård och bättre psykisk hälsa. Det finns initiativ som stärker stödet: landstingens system för kunskapsstyrning, de regionala samverkans- och stödstrukturerna, rådet för styrning med kunskap och huvudmannagruppen. Det finns också vissa stimulansmedel för att stödja området. Det finns mycket kunskap men också sådan kunskap som riskerar att försvinna när projekt avlsutas. Genom RCPH vill man komma ifrån projektformen och istället få till stånd en motor för att god kunskap ska nå hela vägen ut. Det finns utmaningar genom att det är stora skillnader i kompetens- och resurstillgång, det är också omotiverade skillnader över landet.

Inom ett resurscentrum ska det finnas kunskapsstöd, kapacitet för uppföljning och utvärdering, kompetens för utvecklingsarbete samt stöd för ledning och styrning. Exempelvis ska ett resurscentrum bidra med att hålla i utbildning av personal i nya metoder samt övrig implementering, erbjuda metod- och analysstöd för utvärdering, identifiera behov och identifiera aktörer och projekt.


Vård- och insatsprogram (VIP)

I framtagandet av en VIP ”dammsuger” arbetsgrupper landet på all kunskap inom ett område och paketerar detta i ett lättillgängligt kunskapsstöd för personal. Ansvarsfördelningen tydliggörs också i kunskapsstödet. Det kommer att finnas en webbplats där VIP ska finnas och vara lätta att hitta utifrån den yrkesroll man har. Man kan säga att detta är en utveckling från traditionella vårdprogram till vård- och insatsprogram. Först ut är arbetet med att ta fram VIP schizofreni, fler områden aviseras

När nya riktlinjer kommer inom ett visst område, vad behöver jag veta då? Hur omsätter jag dessa i praktiken? Hur hittar jag det som inte finns i riktlinjerna?


Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Bygger på gemensamt ansvarstagande och tillit/förtroende. SIP är det gemensamma verktyget och det är primärvården som kallar till SIP i enlighet med denna lagstiftning. Primärvården har en tydlig roll. Samverkan påbörjas redan vid inskrivning så att en planering kan komma igång tidigt. Primärvården har ansvar för att en fast vårdkontakt utses. Det finns särskilda utmaningar för psykiatrin, här finns en annan komplex problematik och bostadslöshet komplicerar.

Frågor och synpunkter från deltagarna, samt svar från SKL

Kunskapen måste ända ner till brukaren, måste ända ut. Kan VIP verkligen bidra till det? Kan baspersonal få det stödet blir det bra.

  • Kunskapsguiden behöver användas
  • Lätt att säga att det ska göras tillsammans men vi är väldigt många så det är en pedagogisk utmaning att åstadkomma det. Resurser behövs i det arbetet.
  • Vi har befintliga strukturer men om vi ska hänga med i en hög takt, behöver vi kanske testa något först, det blir sedan lättare att motivera ett fortsatt arbete.

Svar: Psykisk hälsa ligger i framkant, vi har inte alla svar. Vi behöver skruva efter hand. Vi lär oss utmed vägen. Alla delar ska synkas, det ska finnas länkar i Kunskapsguiden och Socialstyrelsen bjuds in i arbetet. Det finns utmaningar med många aktörer som ska vara involverade med olika kulturer.

*

Förankringen är superviktig, kommunerna behöver se och känna värdet av satsningen. Annars blir det svårt att motivera resurser.

Svar: En utmaning, vi går olika fort. Det finns i överenskommelsen, en ettårig satsning, därför driver SKL på, men självklart behöver vi vara medvetna om hur verkligheten ser ut.

*

Vi ska skapa resurscentra, men det står inte i överenskommelsen vilka VIP som ska fram. Vem bestämmer vilka som det ska arbetas med?

Svar: Det finns vissa arbetsgrupper framme redan, schizofreni finns på plats, men fler kommer. Utgår från nationella riktlinjer. ADHD och ångest/depression fanns redan igång.

*

Hur tänker ni med VIP-områden när kommunerna inte arbetar med diagnoser?

Svar: Använder ICF-kodverk. Texterna ska vara anpassade utifrån hur man filtrerar. Utgår från diagnoser i riktlinjer men stödfunktionerna kommer att anpassas efter befattning och funktion. Schizofreni är en tydlig diagnos men ångest/depression kan vara måttliga och inte alls komma upp i socialtjänsten. Kommunperspektivet får ändå plats och kommer in. Det finns annars en risk att landstingen blir kunskapsstyrande. I arbetsprocesserna är förankringsarbetet viktigt, tanken är att föra tillbaka synpunkter så att paketeringen blir vettig.

*

De olika VIP-grupperna, hur ser de ut? Var hittar vi dem?

Svar: De kommer att finnas tillgängliga på Uppdrag psykisk hälsas webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Svar från GR: Från Västra sjukvårdsregionen finns inga fler grupper än den som rör schizofreni. Frågan om att utse representanter hanteras i beredningsgrupp VGK (med representanter för de fyra kommunalförbunden och Göteborgs Stad) som i sin tur förankrar frågorna delregionalt med kommunerna, i första hand genom socialchefsnätverken. Närmast ligger frågan om ett arbete för VIP kring ångest/depression och sedan missbruk/beroende.

*

Missbruk och beroende, synpunkter på den förändring som beskrevs av SKL, riskerar vi att kantra över till en sjukdomssyn? Det finns en bio-psyko-social förklaringsmodell, en definition från CERA som vi förhåller oss till.

Svar: Nej, vi vill inte se en förändring mot att det enbart handlar om hälso- och sjukvård.

Västra Götaland

Yvonne Witzöe, GR, berättade om den regionala tillämpningen av överenskommelsen år 2018. En länsgemensam handlingsplan har tagits fram mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna i Västra Götaland/Västkom och brukarorganisationerna genom NSPHiG. Vårdsamverkansgrupperingarna ansvarar delregionalt och lokalt för genomförandet. Kontaktpersoner i varje kommun samlas för erfarenhetsutbyte och information på inbjudan av Yvonne Witzöe, GR, och Charlotta Wilhelmsson, VästKom. Handlingsplanen beskriver mål utifrån fem områden: förebyggande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskilda delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Varje huvudman har sina utmaningar och prioriterar lokalt sina åtgärder. Men vad kan vi göra gemensamt?

Flera länsgemensamma aktiviteter sker under 2018: en handlingsplan för suicidprevention tas fram, RCPH ska etableras, Västbus riktlinjer ska revideras, NSPHiG följer på uppdrag upp arbetet med SiP, ett inriktningsdokument ska tas fram för integrerade verksamheter och mottagningar för unga, liksom ett länsgemensamt utbildningsmaterial om rättighetslagstiftning.

Ett nationellt programråd för psykisk hälsa har bildats. SKL har tecknat ett avtal med VGR om etablering av RCPH och VGR har i sin tur tecknat avtal med VästKom. VGR äger och driver RCPH. Av tilldelade medel skulle 30 % år 2017 gå till samverkan med kommunerna, i år något mindre. Initialt arbetar man med VIP (vård och insatsprogram) schizofreni. Syftet är att samla och sprida kunskap så att den blir använd av de som arbetar nära berörda brukare/patienter. Det finns många dokument som påverkar arbetet, t ex nationella riktlinjer, hälso- och sjukvårdsavtalet, överenskommelsen kring psykiatri och missbruk, den regionala handlingsplanen och den nationella överenskommelsen psykisk hälsa. En hel del löper som en röd tråd genom de olika dokumenten: helhetssyn, tvärprofessionellt arbete, samverkan mellan psykiatri och socialtjänst, gemensamt ansvarstagande och att vi bör kunna erbjuda samordnade vård och stödinsatser genom till exempel case management.

"Gå hem och fundera på vad vi skulle kunna gå samman om, GR hjälper gärna till"
Yvonne Witzöe, GR

Spelmissbruk är ett område som lyfts in i socialtjänstlagen från den 1 januari 2018. GR anordnade en konferens om spelproblem, dokumentationen finns på www.grkom.se/spelberoendelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Utbildningsradion filmade föreläsningarna och filmerna finns på UR Skolalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det kommer också fler seminarier under år 2018.

Under första kvartalet 2018 rekvirerar kommunerna sina medel för förverkligandet av överenskommelse 2018.

– Gå hem och fundera på vad vi skulle kunna gå samman om, GR hjälper gärna till, avslutade Yvonne Witzöe.


VIP (Vård- och insatsprogram)

Cecilia Axelsson arbetar som processledare för temagrupp psykiatri vid Kommun och sjukvård, samverkan i Göteborgsområdet. Under året arbetar Cecilia dock halvtid för Västkom. Men vid dagens seminarium representerar hon kommunerna i Västra Götaland för att ta fram VIP för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det är sex personer från kommunerna och sex från landstingssidan i den nationella gruppen. Cecilia Axelsson berättar om den GAP-analys som genomförts gemensamt av kommuner och region och som presenterades vid en remisskonferens den 23 januari. 57 % av de 49 kommunerna i Västra Götaland svarade. Kommunerna erbjuder i hög utsträckning boendestöd, boende med särskild service, aktivitetshus, ESL samt personlig kontakt med personal i samband med heldygnsvård. GAP-analysen visade också på utvecklingsområden: intern samverkan, IPS, vård- och stödsamordning samt fysisk hälsa vid psykisk sjukdom. Kunskap finns men används inte fullt ut.

– Det är tveksamt om vi verkligen gör detta, att vi till exempel arbetar med ESL kan i sämsta fall betyda att vi har en pärm i hyllan. Vi behöver följa upp detta mer noggrant och bestämma oss för satsningar, sa en av deltagarna.

Det kom en hel del svar från kommunerna om insatser som inte bedömdes vara relevanta, trots att det framgår i nationella riktlinjerna. Det kanske var begrepp och beskrivningar som inte kändes igen av kommunerna, till exempel ”psykoedukation till närstående”?

Några frågor och synpunkter från deltagarna:

  • Enkäterna behöver följas upp, varför svarar man så här?
  • Vad kan vi lära? Vem svarar?
  • Hur har enkäterna nått ut?
  • Ett förslag är att RCPH analyserar svaren.
  • Den kommuninterna samverkan är oerhört viktig.

Vård- och stödsamordning är en möjlig väg för att personen ska få stöd från alla delar av samhället, det återhämtningsinriktade arbetssättet är en grund.

VIP-processen går till så att SKL gör en sammanställning av befintliga underlag, framför allt vårdprogram från landstingssidan, och gör ett kansliutkast med texter och länkar. Den nationella arbetsgruppen färdigställer materialet, förankrar och kvalitetssäkrar det. Kommunsidan behöver komplettera de kommunala delarna utifrån de riktlinjer och rutiner som finns i kommunerna. En förfrågan kommer att skickas ut om kommunernas material inom kort via chefsnätverken på kommunalförbunden. Sedan ska materialet tillgängliggöras på en webbplats. Cecilia Axelsson har börjat identifiera befintliga nätverk för att ta tillvara kompetens och material. Innehållet ska kvalitetssäkras och utvecklas och därefter ska VIP samordnas med andra kommande VIP.

Synpunkter från deltagarna:

  • När ni vänder er till nätverk, tänk då på att cheferna i hälso- och sjukvårdsområdet finns i äldrechefsnätverket på GR.
  • Nätverk för enhetschefer i kranskommunerna finns inte, det längtar vi efter. Då kommer detta vidare. Mindre kommuner har behov av samverkan.
  • Jag instämmer i detta, som chef för boendestöd.

Den första VIP:en ska vara klar vid årsskiftet 2018/19, befattningsbenämningar klara i april.

  • Sedan ska VIP tas om hand och nå ut, en spridningsplan ska tas fram och uppföljning ske. Kärnan är en jämlik och god vård. Detta skede är det viktigaste av allt, säger Jessica Ek, Skaraborgs kommunalförbund, som är representant för regionala samverkans- och stödstrukturer i arbetet med psykisk hälsa på nationell nivå.

Hur är då upplevelsen av VIP bland deltagarna? Några spontana svar från deltagarna:

  • Ja, jättebra.
  • Detta ger möjlighet till att jobba med en ny struktur i kommunerna, positivt.
  • Detta behöver landa in lite mer. De lokala resurserna behöver dockas in.
  • Hur uppdateras kunskapsunderlaget i VIP? Det är en kraftig utmaning.

Svar: Ja, inom ramen för RCPH blir man ansvarig för ett delområde t ex VIP schizofreni.

  • Ja men kommunerna måste hålla sig uppdaterade. Det finns många utmaningar för att göra det lätt och användbart.
  • Genom att vi samordnar oss bör det underlätta för kommunerna.
  • Hur långt går det kommunala självstyret?


Avslutningsvis

Med stöd av Menti besvarade deltagarna två frågor om vad man vill skicka med, se sammanställning av svaren härPDF.

Yvonne Witzöe avslutade med att tacka alla föreläsare och deltagare:

– Det är viktigt att det som satts igång blir en förebild, att det blir synligt för kommunerna vilken nytta som skapas.

Text:
Elisabeth Beijer & Yvonne Witzöe, GR


Kontaktpersoner på GR: Yvonne Witzöe och Elisabeth Beijer

Senast uppdaterad: 2018-06-04 

Kommunal samverkan — regional styrka

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner över en miljon invånare.
GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen.
Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt.

Twitter
Facebook
Youtube
Rss
Prenumerera
LinkedIn
Göteborgregionens Kommunalaförbund